Del 1
Inledning – Bakgrund och Ontologiskt Perspektiv

Trots att naturvetenskapen har skapat grunden för vårt moderna teknologiska samhälle, kan den inte förklara vad den fysiska världen i grunden består av och vad den egentligen är. Detsamma gäller medvetandet, traditionell vetenskap vet inte vad det är. Detta innebär att både vår yttre värld och vår inre värld faktiskt är ett mysterium. Martinus Kosmologi representerande Den Kosmiska Världsbilden innefattar en helt ny verklighetsbeskrivning, en ny ontologi som ger logiska och konsistenta svar på nämnda grundläggande frågeställningar, och kastar därmed också ljus över den världsberömde fysikern och matematikern Stephen Hawkings fundering: ”Vi vet nu i stora drag hur universum fungerar. Men vi vet inte, varför det fungerar. Eller varför det överhuvudtaget existerar …”.

Dancer-in-Cosmos-NCP-X-AIONS

Martinus skriver in sig i en lång tradition av mystiker* och intuitionsfilosofer som hävdar att de via sitt eget inre har en intuitionsbaserad insikt om vad världen och medvetandet är, och därmed en mer eller mindre övergripande kunskap om hur livet och tillvaron är konstruerad. Det speciella med Martinus arbete är att det presenterar en mycket logisk och omfattande verklighetsbeskrivning, som möjliggör för läsaren att tillägna sig förståelsen av världsalltet som ett medvetet, evigt och oändligt,  multidimensionellt Kosmos som fungerar via lagbundenhet och eviga principer.

*) Mystiker av grekiska ”mystés”, d.v.s. någon som har sitt vetande inifrån sig själv, från sitt eget inre, oberoende av skolning etc. Mystiker har existerat i alla tider och i alla kulturer, de hävdar bl.a. att universum — ja hela världsalltet – är en levande organism med livsupplevelse och medvetande och att det är en mening med livet.

Som nämns på sidan Presentation av New Cosmic Paradigm under avsnittet Martinus – Martinus Kosmologi beskriver Martinus (1890-1981) sig själv som en obeläst man och skolundervisningen han fick som barn var mycket begränsad. På våren 1921 prövade han att meditera och i samband med detta fick han helt oväntat flera intuitionsbaserade upplevelser och nådde ett utvidgat medvetandetillstånd baserat på något som han kom att benämna ”kosmiskt medvetande”. Detta ledde till en genomgripande förändring hos honom, vilket bl.a. innebar att han via intuition hade tillgång till en universell och alltomfattande informations- och kunskapsbank, en ”visdomsocean” för att använda hans egna ord.

Under 1958 gav Martinus sin elev och senare medarbetare Per Bruus-Jensen/PBJ (1932-) uppdraget att systematisera och koppla sin intuitiva kunskap till modern vetenskap och undervisade PBJ dagligen under ett drygt decennium i detta syfte. PBJ har sedan ägnat hela sitt liv åt att systematisera, precisera och vidareutveckla Martinus djupa och extensiva intuitiva kunskap samt bygga broar till olika områden inom naturvetenskapen – och härmed har den gamla visdoms- och kunskapstraditionen blivit presenterad på ett nytt, omfattande och detaljerat sätt som svarar på den moderna naturvetenskapens stora frågeställningar och till mänsklighetens behov av en ny världsbild och verklighetsförståelse. Se även Presentation av New Cosmic Paradigm under rubriken Martinus och Per Bruus-Jensen – Den Kosmiska Världsbilden. 

I detta sammanhang hänvisar vi till både Martinus och Per Bruus-Jensens arbeten, inte minst till följande av PBJ som ger en systematisk detaljbeskrivning av den Kosmiska Världsbilden och dess fundament: ”X” – En komplet indføring i Martinus Kosmologi (”X-verket”), 4 band ca 2000 sidor samt Eksistens og Udødelighed – Om Erkendelseslæren i Martinus Kosmologi, 2 band ca 600 sidor. Sistnämnda verk innefattar också en mycket kvalificerad uppgörelse med den neo-darwinistiska evolutionsteorin och presenterar som alternativ Martinus utvecklingslära, enligt vilken evolutionen är ett medvetet projekt som är initierat och tillrättalagt i högre parafysiska världar/ högfrekventa dimensioner – detta ämne kompletteras i en  fristående bok med titeln Projekt Liv (2012).

För mer information se Shop & Bokpresentationer där Per Bruus-Jensens samtliga titlar presenteras utförligt. 

Vi ska nu oerhört summariskt komma in på några delar av ontologin i den Kosmiska Världsbilden utifrån Martinus och Per Bruus-Jensens framställning.

Martinus © Martinus Institut DK

Martinus 1934

X-verket av Per Bruus Jensen

X – En komplet indføring i Martinus Kosmologi – X-verket, vol 1-4

Per Bruus-Jensen NCP X-AIONS

Per Bruus-Jensen 1972

X-Strukturen; den Grundläggande Strukturen för Verkligheten, Livet och Medvetandet

Den grundläggande initiala verkligheten är i sin basala natur Något immateriellt där tomhet och stillhet råder. (Då denna primära grundform är okänd för människan, valde Martinus att uttrycka detta samt livet och verklighetens natur och struktur med bokstaven X.) X-strukturen utgör själva urgrunden för Verkligheten, Livet och Medvetandet – Ja, för allt som existerar. Denna fundamentala s.k. X-struktur är i princip den samma för allt liv på alla nivåer inklusive det oändliga Kosmos – och aktiverar och transformerar tomheten och stillheten till energi, kraft, rörelse, materia och livsupplevelse/ medvetande. Existensens urdomän ”X0” är en alltomfattande omanifesterad värld av tomhet och stillhet; en värld som innehar en oändlig potential av skaparmöjligheter, konstant aktiverande en odelbar, integrerad triplementär (3-enig) funktionsprincip ”X” representerad av tre funktionsaspekter (de tre olika operationella rollerna):

X1 – det skapande och upplevande Något (subjektet/”Jaget”) – tomhet, stillhet
X2 – detta Någots skapar- och upplevelseförmåga – energi (de kvalitativa kosmiska grundenergierna)
X3 – det skapade och upplevda, d.v.s. resultatet av interaktionen mellan subjektet (X1) och dess skapar- och upplevelseförmåga (X2) representerat av rörelse inkluderande den materiella illusionen som objektiv verklighet (X3 obj.) å ena sidan, samt av upplevelsen av denna objektiva verklighet som subjektiv verklighet ”qualia”/medvetande (X3 subj.) å andra sidan. X3 = energiomsättning: X3 obj. = rörelse, X3 subj. = upplevelse av rörelse, qualia

X-Strukturen påvisar också de sju extremt subtila kvalitativa ”grundenergierna” (elementarenergier) med sina specifika egenskaper. Allt i tillvaron är uppbyggt av nämnda grundenergier – från det mest subtila, exempelvis vårt medvetandeliv, tankar, känslor, minnen etc., till det mest massiva, exempelvis den fysiska materien, svarta hål m.m. En av grundenergierna, den primära elementarenergin (”moderenergin”) innehar och verkar via en rad så kallade kosmiska skaparprinciper, även benämnda morfogenetiska effektkonstanter; formgivande och strukturerande krafter som upprätthåller och organiserar livet och verkligheten. Vi kan empiriskt konstatera verkningarna av dessa morfogenetiska effektkonstanter bl.a. i form av det vi benämner naturlagar och naturkonstanter med deras oerhört finstämda precision och exakthet etc. Skapelse innebär omsättning av energi och tar sig uttryck i form av rörelse, nämligen de fem universella rörelsearterna: 1.Stamrörelsen (den primära rörelsen, innebär en positionell rörelse ”från A till B”) och de fyra ”avläggarrörelserna” (härledda från stamrörelsen), vilka vi benämner: 2. Rum, 3. Tid, 4. Transformation/ förändring/ förvandling, 5. Materia. Rörelse är livets främsta kännetecken – rörelse är det ultimata uttrycket för liv. Observera att alla rörelser i Kosmos neutraliserar varandra, vilket bekräftar den alltomfattande X0-naturen (tomhet och stillhet).

Mycket kort om Grundenergierna och de Kosmiska Skaparprinciperna

I samband med grundenergierna vill vi inledningsvis nämna att Leif Pettersson i sin banbrytande bok Fysiken, Martinus Kosmologi och Teorin om Allt (2012) presenterar Grundenergiteorin – GET (The Fundamental Energy Theory – FET) som beskriver två av grundenergierna; tyngdenergi/expansionsenergi respektive känsloenergi/kontraktionsenergi, vilka har en helt avgörande betydelse för det vi benämner som fysisk materia. De subtila, kvalitativa grundenergierna bygger upp allt i tillvaron från den massivaste fysiska materia till det mest subtila som existerar, vårt eget medvetandeliv inkluderat (tankar, känslor, minnen m.m.). Vi återfinner dem alltså i allt och överallt i universum, både i vår yttre värld och i vår inre värld. Grundenergierna förekommer aldrig renodlade var för sig, utan uppträder alltid i olika kombinationer. Nämnda energier har specifika kvalitéer och egenskaper samt olika genomslagskrafter/ styrkor. För att illustrera detta gav Martinus dem olika signaturfärger och tal, vilka han genomgående använder i sina symboler. (Martinus har skapat ett speciellt symbolverk Den Eviga Världsbilden i 6 band för att åskådliggöra den Kosmiska Världsbilden.) Det ska betonas att grundenergierna aldrig förekommer renodlade var för sig, utan de uppträder alltid tillsammans i olika kombinationer. (Detta ämnesområde benämner Martinus ”Kosmisk Kemi”.)

Nedan följer en sammanfattande presentation av de 7 grundenergierna enligt följande: Energins namn – signaturfärg – jämförelsetal illustrerande relativ styrka och genomslagskraft – mycket kort beskrivning av energins egenskaper samt några exempel där den beskrivna energin dominerar.

Moderenergi (violett, 420) den primära energin: 1. Genererar, kontrollerar och koordinerar de övriga sex grundenergierna även benämnda arbetsenergier. 2. Innehar och verkar via ett antal så kallade Kosmiska Skaparprinciper även benämnda Morphogenetiska Effektkonstanter; formgivande och strukturerande krafter som upprätthåller och organiserar livet och verkligheten.
Kompletterande information om Moderenergin följer nedan.

Instinktenergi (röd, 20): Automatik, automatisering, autonomi, automatfunktioner, tropismer, vanor, vanemönster, rutiner, virtuositet, traditionalism, ritualer, trosförmåga och även fanatism och dogmatism.

Tyngdenergi/Expansionsenergi (orange, 40) – även benämnd ”action-energy”: Expansion, dynamik, ”action”, handlingskraft, manifestation, utåtriktad aktivitet, explosion, acceleration, värme, huvudkomponent i fysisk materia, ”massa-funktion”*; huvudansvarig för det vi benämner massa samt Higgsfältet. I medvetandet kommer expansionsenergin/ tyngdenergin emotionellt till uttryck som aggressivitet, hänsynslöshet, egoism, destruktiva och även dräpande aktiviteter.

Tyngdenergins/expansionsenergins motsatta egenskaper innehas av:

Känsloenergi/Kontraktionsenergi (gul, 60) – även benämnd ”perception-energy”: Kontraktion, perception, förnimmelse, reception, registrering och reglering av dynamik, inåtriktad och mottagande aktivitet, implosion, retardation, kyla, kondenserande effekt, ”gravitations-funktion”*. I medvetandet kommer känsloenergin/ kontraktionsenergin emotionellt till uttryck som känslighet, empati, altruism, livgivande och kärleksfulla aktiviteter.

* Kompletterade information avseende Tyngdenergin/ Expansionsenergin och Känsloenergin/ Kontraktionsenergin: Interaktionen och spänningen mellan dessa två antagonistiska energier konstituerar grunden för det fysikerna benämner kraft, partiklar och materia. Helt kort: den dynamiska expansionsenergin utgör (under inflytande av kontraktionsenergin) huvudkomponent i fysisk materia och är därmed också ansvarig för det vi definierar som massa och Higgsfältet. Fysisk materia genereras av expansionsenergi (”massa-funktion”) som kondenserats av kontraktionsenergi (”gravitations-funktion”). Se gärna Fysiken,Martinus Kosmologi och Teorinom AlltGrundEnergiTeorin GET.

Intelligensenergi (grön, 80): Analys, logik, förnuft, rationalitet, effektivitet ändamålsenlighet, igenkännande/ identifikation, reflexion, kalkylering, förutseende, föreställningsförmåga.

Intuitionsenergi (blå, 120): Syntes, kvintessens, omedelbar förståelse och vetskap, genomskådande, omedelbar insikt, klarsyn, genialiskt design- och idéskapande, fulländad kreativitet.

Minnesenergi (ljus indigo, 100) – även benämnd ”minnes- och salighetsenergi”: Ackumulation, bevarande, arkivering, fixering, tillbakablickande, ihågkommande. Minnesenergin är dominerande i upplevelser av intensivt behag, njutning och lycka som baseras på det Martinus benämner ”guldkopior”; kosmiskt kemiskt bearbetade och förädlade sektioner av ackumulerade erfarenheter/ upplevelser/ minnen.

Som framgår ovan har Moderenergin primär status och fungerar som exponent för och källa till de övriga 6 grundenergierna (arbetsenergierna) genom att dessa potentiellt existerar som anlag i moderenergin och på kosmiskt-kemiskt vis efter behov kan ”utväxlas” och regleras av moderenergin. Samtidigt är moderenergin också garant för den kosmiska världsordningen (Kosmos ändamålsenliga funktion), då denna enligt Martinus är ett resultat av de s.k. kosmiska skaparprinciperna, vilka existerar i moderenergin och kännetecknar denna. Per Bruus-Jensen förklarar:

Att moderenergin rent faktiskt sitter inne med detta både omfattande och genomgripande inflytande beror på, att den som skaparförmåga/X2 betraktad, både holistiskt och fullständigt automatiskt, verkar i överensstämmelse med ett särskilt ”program”. Mer exakt ett särskilt effektprogram. Och väl att märka inte något slumpartat program, utan precis det program, vilket som absolut enda möjlighet, tillåter transformation av immateriell verklighet till illusionistisk, materiell verklighet, och i detta sammanhang spelar de kosmiska skaparprinciperna rollen som särskilda morfogenetiska effekt-konstanter.

I praktiken fungerar summan av kosmiska skaparprinciper på moderenergins vägnar som en serie morfogenetiska och därmed formskapande effektkonstanter. Och sett ur denna synvinkel ligger det nära till hands att uppkalla varje enskild skaparprincip efter den särskilda effekt den åstadkommer, vilket även är det tillvägagångssätt Martinus har valt. Det ska tilläggas, att den kosmiska världsordningen i praktiken vilar på långt fler skaparprincipers verksamhet, än som omnämns här. Nedan följer några av de viktigaste skaparprinciperna:

Polprincipen – effekt: alla polära tillstånd, t.ex. plus/minus, nord/syd, han/hon, sändning/mottagning av energi etc.

Kontrastprincipen – effekt: alla kontraster och motsatsförhållanden, t.ex. dag/natt, ljus/mörker, svart/vitt, surt/sött, gott/ont, vackert/fult, glädje/sorg etc., (utan kontrast ingen upplevelse).

Perspektivprincipen – effekt: alla perspektiviska effekter däribland proportioner, dimensioner, storleksförhållanden, graderingar, betydenheter, hierarkiska system m.m.

Rörelseprincipen – effekt: alla rörelseformer – de fem universella rörelsearterna: 1. Stamrörelsen (den primära rörelsen, innebär en positionell rörelse ”från A till B”) och de fyra ”avläggarrörelserna” (härledda från stamrörelsen), vilka vi benämner: 2. Rum, 3. Tid, 4. Transformation/ förändring/ förvandling, 5. Materia.

Kretsloppsprincipen – effekt: alla former av kretslopp – alla rörelser sker i kretslopp, alla rörelsetyper i Kosmos formar en cirkelbana (se tillägg nedan).

Tillägg:
Reinkarnationsprincipen är en närliggande princip till Kretsloppsprincipen och fungerar bl.a. som ”livsförnyare” (utbyte och förnyelse av fysiska kroppar) i den fysiska världen och är viktig för oss i vår utveckling mot högre livsformer.
”Lagen för rörelse” – all rörelse går i kretslopp. I absolut mening finns inte den raka eller räta linjen, då den alltid utgör en del av ett kretslopp. Hela världsalltets rörelseformer befinner sig i cirkelbanor. Om energierna inte var bundna i kretslopp, skulle det varken finnas livsupplevelse och öde eller medvetande och organismer, (Martinus symbol no 15).
”Karmalagen” allt (både positivt o negativt) vi ”sänder ut” återkommer till oss, energierna återkommer alltid i en eller annan form till sitt upphov.

Materie- och Livsenhetsprincipen – effekt: materiens/energins uppdelning i kvantar, partiklar, celler, organ, organismer, planeter, solar, galaxer etc. Denna princip är ansvarig för den manifesterade verklighetens fraktaliserade och kvantifierade natur, d.v.s. uppdelning i enheter i olika former, inkluderande levande varelsers organismer, livsenheter. Nämnda fraktala påverkan är i själva verket ett uttryck för att det levande Kosmos i sin manifesterade form har uppdelat sig själv i livsenheter, ”tre-eniga livesenheter” d.v.s. levande väsen. Komplementariteten helhet/ enhet – dualititet/ separatoin och även strukturen för sammanlänkning (”the Structure of Entanglement”) formas och uttrycks huvudsakligen via denna skaparprincip/ effektkonstant.

Talangkärneprincipen – effekt: all erfarenhetsackumulering i stabila lagringsenheter – talangkärnor – som möjliggör och tillgodoser de nämnda erfarenheternas återanvändning (viktigt för bl.a. inlärning, utveckling, evolution m.m.). Talangkärnorna möjliggör bl.a. att vi tar med oss egenskaper, förmågor och färdigheter från liv till liv, vilket utgör en absolut förutsättning för vår utveckling. Som formskapande effektkonstant betraktat är talangkärneprincipen också i hög grad relevant inom området epigenetik då den via de genererade talangkärnorna utövar inflytande på DNA-spiralens gener. Nämligen på det sätt som talangkärnorna så att säga ”uppifrån” definierar och framtvingar nya geners tillkomst i DNA-spiralen, som i detta sammanhang kan ses som ett neutralt ”klaviatur” som talangkärnorna kan ”spela på” och härmed på epi-genetiskt sätt medverka till att bestämma ”musiken”. Alltså det faktiska evolutionsförloppet. Talangkärneprincipen kan också bidra till att förklara de s.k. ”sprången” i evolutionen, representerade av nya arters relativt plötsliga framträdande och likaledes utdöda arters återkomst i evolutionen som nya arter i nya utvecklingsbanor via utnyttjandet av den stora ansamlingen av talangkärnor de i överflöd har med sig från deras tidigare existens (ämnet är beskrivet ingående av Per Bruus-Jensen bl.a. i boken Projekt Liv som belyser den Kosmiska Evolutionen).

”Föräldraprincipen” – effekt: alla former av beskydd, undervisning, inlärning, träning, guidning, omsorg etc.

Mer information om X-Strukturen, Grundenergierna och Skaparprinciperna finns på: ONTOLOGI I – X-Strukturen och ONTOLOGI II – X-Strukturen

Ovanstående får avsluta Del 1, vilken som vi åter betonar just oerhört summariskt skisserar några av de bärande fundamenten i den Kosmiska Världsbilden.

Symbolerna i miniatyrformat nedan utgör några exempel på Per Bruus-Jensens symboler illustrerande Den Kosmiska Världsbilden. Till symbolerna finns omfattande textförklaringar, vilka inte återges i denna korta introduktion. Symboler © Per Bruus-Jensen & NCP X-AIONS.

Per Bruus-Jensen Symbol 7
Per Bruus-Jensen Symbol 8
Per Bruus-Jensen Symbol 1
Per Bruus-Jensen Symbol 2
Per Bruus-Jensen Symbol 4

Del 2
Kort Beskrivande Resonemang – Vad är Verkligheten? Vad är Medvetandet? Vad är Meningen med Livet?

Vi ska nu kort belysa essensen i Martinus Kosmologi utifrån tre för mänskligheten fundamentala frågeställningar: Vad är Verkligheten? Vad är Medvetandet? Vad är Meningen med Livet?

Vad är Verkligheten?

I vardagen upplevs den fysiska omvärlden som den ”egentliga” verkligheten, varifrån allt uppstår och förgår. Den nya kvantfysiken kan dock berätta för oss att det faktiskt inte förhåller sig så enkelt. Den fysiska världen består av kvantar, vilka är de minsta energienheter (vi känner till) i det fysiska universum. Dessa kvantar kan vara på flera ställen samtidigt och har förmåga att vara förbundna med varandra oberoende av tid och rum. Leif Pettersson beskriver bl.a. detta utifrån ett känt experiment i Schweiz 2008 i den tidigare nämnda boken Fysiken, Martinus Kosmologi och Teorin om Allt under avsnitt 2.26 Fotoner förbryllar forskare:

Två fotoner som ”hör ihop”, det vill säga är sammanflätade som kvantfysikerna säger, skiljs åt genom att de skickas iväg åt olika håll. I experimentet som utfördes i Geneve, skickades den ena fotonen genom en fiberoptisk kabel till byn Satigny och den andra till byn Jussy. Byarna är belägna 18 kilometer från varandra. När de båda åtskilda fotonerna studerades med avseende på hur deras egenskaper varierade, blev det tydligt att den ena fotonen omedelbart visste vad den andra blev utsatt för. Detta i enlighet med gällande kvantmekaniska lagar. Skulle informationen färdats mellan fotonerna skulle den ha gått minst 100 000 gånger snabbare än ljuset, vilket enligt fysiken är omöjligt. Forskarna kan helt enkelt inte förklara fenomenet. Nämnda undersökning med tillhörande forskningsresultat finns publicerad i Nature vol. 454, 14 augusti 2008, sid 861-864.

Det ska tilläggas att Leif Pettersson utifrån Martinus Kosmologi också presenterar en förklaring till ovanstående. Det fysiska universum utgör dock bara en liten droppe i förhållande till det så kallade kvantvakuum som finns överallt och som utgör ett subtilt energihav varifrån allt fysiskt till synes uppstår.

Enligt Martinus världsbild visar kvantfysiken hur naturvetenskapen har nått en gräns för mätningar i ett ”avståndsuniversum” och man börjar röra sig in i ett ”tillståndsuniversum”. Detta beskriver de facto övergången från ett fysiskt avståndsuniversum till ett parafysiskt tillståndsuniversum. Kvantvakuumet är således det första mötet med denna övergång och representerar ingången till nämnda tillståndsvärldar/ dimensioner utanför tid och rum.

Martinus beskriver hur energi skapas av samverkande eviga principer, vilket betyder att den fysiska världen i grunden är en illusion. Den egentliga verkligheten är ett evigt levande ”Jag” som är oföränderligt (absolut stillhet) och Martinus benämner det som ”ett något som är” (X1). Jaget är den instans som upplever livet och som alltid ser världen/ tillvaron utifrån olika perspektiv. Jaget finns i allt liv och Martinus argumenterar för att det faktum att vi upplever, (d.v.s. har upplevelser) – implicerar att det är något/ någon som har dessa upplevelser och upplever dem. Vi är inte våra upplevelser, vi är inte våra tankar och känslor, utan vi är först och främst det Jag som upplever dem. Jaget utgör den fasta punkten i allt liv, i var och en av oss, likaså i det oändliga alltomfattande och levande, multidimensionella universum.

Jaget är således uppdelat i olika perspektiv/ delar som var i sig är individuella livsenheter/ livskvantar/ levande väsen. Det är livsenheter bakom all rörelse i universum och världsalltet som sådant är organiserat i form av livsenheter inuti andra livsenheter (livsenhetsprincipen), detta ”arrangemang” fortsätter i oändlighet (i både mikrokosmos och makrokosmos).

Den moderna västliga kulturen har delat upp och åtskiljt natur och kultur, likaså det döda och det levande, vilket Martinus inte gör. I Martinus kosmiska världsbild finns det både fysiska och parafysiska världar som är under ständig utveckling i en evolutionär, evig, uppåtgående spiral. Utifrån detta synsätt är det inte alls märkligt att kvantfysikerna finner ett subtilt energihav överallt och att kvantar visar sig förmå vara förbundna med varandra oberoende av tid och rum. Via kvantfysiken står vi på gränsen till att upptäcka ett parafysiskt universum/ världsallt, varifrån ett kosmiskt medvetande konstant och på alla nivåer upprätthåller det fysiska universum/ den fysiska materievärlden i mikro-, mellan- och makrokosmos – från kvantar till galaxer …

Ett stödjande indicium för denna verklighetsbild är upptäckten av hur vårt universum genom miljarder av år har växt fram och utvecklats på ett ytterst välkoordinerat och organiserat sätt där komplext liv fått möjlighet att existera och utvecklas. Det finns – och behövs – omkring 30 naturkonstanter som är oerhört precist anpassade och dessutom i exakt samspel med varandra för att universum ska kunna ”uppstå” och skapa grundval för biologiskt LIV … Och det är i sammanhanget relevant att ställa sig frågan: Varifrån kom dessa så exakta förutsättningar? Hos Martinus finner vi svaret genom hans redogörelser av ett medvetet, oändligt universum som fungerar via lagbundenhet och eviga principer. Ett levande universum som växer, lever och ”dör”, (och via makro-reinkarnation hela tiden utvecklas mot högre livs- och medvetandeformer) och som bl.a. skapar betingelser för individuella livsenheter att skaffa sig erfarenheter på ett fysiskt plan, vilket möjliggörs genom ett samarbetsprojekt mellan livsenheter på många olika plan.

Naturvetenskapens försök att förstå hur verkligheten är konstruerad och fungerar grundas på tidsbegränsade analyser, exempelvis ”från Big Bang fram till idag”. Martinus analyser däremot grundas på ett evighetsperspektiv. Dock framhåller han att naturvetenskapen via sina centrala upptäckter börjar närma sig hans kosmiska analyser. Naturvetenskapen kan dock bara beskriva verkligheten ”utifrån” och har inte upptäckt verklighetens bakomliggande parafysiska sida. I detta sammanhang vill vi gärna nämna några nya teorier som just illustrerar ett medvetet, evigt, oändligt universum, vilket är fascinerande även om dessa olika teorier inte är identiska med Martinus beskrivning av det levande världsalltet. Exempelvis beskriver systemteoretikern Erwin Laszlo ett medvetet universum och hävdar samtidigt att vår tillvaro har en immateriell, bakomliggande verklighet. Likaså presenterar forskarna Menas Kafatos och Robert Nadeau också ett medvetet universum. Och inom astrofysiken finner vi exempelvis den nya Endless Universe-teorin (Steinhart & Turok, 2008) som till skillnad från den klassiska Big Bang-teorin inte ser Big Bang som ”tidernas begynnelse”, utan just som en händelse, en detalj, i ett evigt och oändligt universum. Den välkände matematikern och fysikern Roger Penrose har likaledes presenterat en teori om att vårt universum varken är det första eller sista, utan att det tvärtom är en oändlig process med återkommande ”Big-Bangs” där det ena universumet avlöser det andra, Cycles of Time (Penrose 2010). Till nyss nämnda kan vi nu lägga Leif Petterssons banbrytande material Grundenergiteorin – GET (The Fundamental Energy Theory – FET) som även bildar en bro mellan den Kosmiska Världsbilden och naturvetenskapen.

Awakening NCP -X-AIONSSom redan nämnts består verkligheten enligt Martinus således av ett evigt, oföränderligt Jag som upplever allt genom att betrakta världsalltet genom olika individuella livsenheter som alla har en individuell Jag-kärna och en Jag-förnimmelse på något plan. Dessa livsenheter existerar på olika tillvaroplan/ existensplan (exempelvis de fysiska existensplan/ naturriken vi här på vår planet känner som mineralriket, växtriket och djurriket) och alla är underkastade en evig spiralformad evolutionsprocess ledande till allt högre livs- och medvetandeformer.

Som redan nämnts består verkligheten enligt Martinus således av ett evigt, oföränderligt Jag som upplever allt genom att betrakta världsalltet genom olika individuella livsenheter som alla har en individuell Jag-kärna och en Jag-förnimmelse på något plan. Dessa livsenheter existerar på olika tillvaroplan/ existensplan (exempelvis de fysiska existensplan/ naturriken vi här på vår planet känner som mineralriket, växtriket och djurriket) och alla är underkastade en evig spiralformad evolutionsprocess ledande till allt högre livs- och medvetandeformer.

Sammantaget innefattar den kosmiska verklighetsbeskrivningen ett paradigmskifte; från en materialistisk, mekanistisk världsbild enligt vilken slumpen och tillfälligheterna styr – till en verklighetsförståelse enligt vilken världsalltet är oändligt och levande, och där livet i samspel med eviga skaparprinciper med tillhörande exakta naturlagar styrs och regleras av ett alltomfattande universellt medvetande.

Vad är Medvetandet?

Vi upplever alla livet via ”medvetandet”, men denna inre värld är som redan nämnts också ett olöst mysterium. Nutidens materialister menar att människans medvetande endast utgörs av hjärnprocesser eller ett psykiskt komplex av mentala egenskaper såsom känslor, föreställningar och tankar. Inom bl.a. parapsykologisk forskning finns det dock ett omfattande material avseende clairvoyance och telepati med mera som inte kan inrymmas i en uppfattning om att medvetandet endast beror på hjärnan. Det finns också här behov av en radikalt förändrad uppfattning och förståelse av medvetandet och dess relationer till världen omkring oss.

Enligt Martinus och den Kosmiska Världsbilden är människans individuella Jag i sin essens identisk med det universella Jaget, och då vårt individuella perspektiv aldrig upplöses eller förgår, är varje livsenhet också en evig livsenhet. Alla livsenheter är alltid på resa i Kosmos – det är en evig utvecklingsprocess. Detta låter sig göras genom att medvetandet bärs av två olika organiska strukturer, vilka Martinus benämner övermedvetandestrukturen och undermedvetandestrukturen. Dessa begrepp hänför sig således till organiska strukturer och uttrycken ”över” och ”under” är positionsorienterande. Det Martinus opererar med som ”medvetande” är den subjektiva produkten av samspelet mellan övermedvetandestrukturen och undermedvetandestrukturen.

Övermedvetandestrukturen verkar via eviga, oföränderliga principer varigenom Jaget förmår att organisera sina livserfarenheter. Martinus och Per Bruus-Jensen beskriver detaljerat hur detta sker via ett organiskt komplex innefattande bl.a. urbegäret, moderenergin, ödeselmentet och talangkärnorna. Undermedvetandestrukturen är en produkt av samverkande principer som manifesterar sig som kroppar för de tidigare omnämnda sex grundenergierna/ arbetsenergierna. Dessa subtila, kvalitativa energier utgör den objektiva grundvalen för allt i universum inklusive för vårt medvetande. (Som nämnts är allt i världsalltet – både det fysiska universum och de parafysiska existensplanen, samt vårt eget medvetande – beroende av dessa subtila energier.)

Livsenheterna har alltså ett Jag, en övermedvetandestruktur och en undermedvetandestruktur. Alla tre nivåerna överlever döden, då den fysiska kroppen endast är ett temporärt resultat av grundenergiernas samverkan.

Man kan finna belägg för existensen av ett evigt, oföränderligt Jags existens inom oss genom att hänvisa till den centrumförnimmelse vi har av att vara samma person genom hela livet, trots att vår fysiska kropp förändras och åldras samt att vårt sinne mognar. Det är något i oss som upplever detta och finner det är märkligt att kroppen och sinnet har förändrats så genomgripande, och att man ändå upplever att man är samma människa som man var när man var ung. Detta beror på att man inte är kroppen och medvetandet, utan man är det Jag som har kroppen och medvetandet. Martinus menar att man kan analysera sig fram till detta, bl.a. utifrån det faktum att en upplevelse inte kan upplevas av en annan upplevelse. Här kan vi exempelvis ställa följande frågor: Kan en känsla eller tanke uppleva en annan känsla eller tanke? Vad är det i så fall för skillnad på de känslor som upplever och de känslor som blir upplevda? Är det en centralkommitté av upplevelser som upplever andra upplevelser? O.s.v. … Upplevelser implicerar enligt Martinus existensen av en upplevare. Man kan inte heller finna denna upplevare i hjärnan, man kan bara se elektrokemiska processer. En upplevelse bestående av färger och former finns inte i hjärnan, utan i vårt subjektiva parafysiska medvetanderum, d.v.s. i vår personliga och helt privata ”cyberspace”. Att detta är något annat än ett fysiskt rum där hjärnan finns, kan bl.a. illustreras genom följande exempel: Slut dina ögon och föreställ dig ett höghus i samma storlek som det har i verkligheten. Var befinner sig detta höghus egentligen? Det är för stort för att vara inuti hjärnan och man kan inte heller se det om man skannar hjärnan. Det befinner sig i grundenergiernas tillståndsvärld som inte är bunden till tid och rum.

Allt liv består av en upplevare som har förmåga att skapa upplevelser, detta genom ett Jag med en tillhörande övermedvetandestruktur och en undermedvetandestruktur. Sammantaget (och lite mer övergripande än som beskrevs i Del 1) gäller följande: allt liv utgörs av en odelbar triplementer/tre-enig funktionsprincip X som teoretiskt kan delas upp i X1/skapare och upplevare, X2/skapar- och upplevelseförmåga, X3/det skapade och upplevda.

Det ska betonas att den Kosmiska Världsbilden via Martinus Kosmologi och Per Bruus-Jensens arbete preseneterar en förklaringsmodell till vår evighetsnatur och beskriver b.la. hur vi överlever ”döden”. Mycket kortfattat uttryckt möjliggörs detta genom att vi förutom vår temporära fysiska kropp också har en odödlig parafysisk kropp/struktur. Vi får en redogörelse för hur denna parafysiska kropp är uppbyggd och fungerar. Exempelvis beskrivs de s.k. talangkärnorna, vilka bl.a. möjliggör att vi tar med oss egenskaper, förmågor och färdigheter från liv till liv, (vilket utgör en absolut förutsättning för vår utveckling). Här kan poängteras att nämnda talangkärnor i hög grad är relevanta inom området epi-genetik, då dessa direkt utövar inflytande på DNA-spiralens gener. Vidare belyses också hur livet fortsätter i en parafysisk tillvaro/ existenssfär efter den fysiska döden och händelseförloppet fram till en ny fysisk inkarnation. Vi får även en djupgående beskrivning av vad medvetande är och de processer och parafysiska strukturer som sida vid sida med den fysiska hjärnverksamheten utgör grundval för vår förmåga att uppleva, minnas, tänka, känna etc. – ja, för hela vårt medvetandeliv. Nämnda parafysiska strukturer utgör ett organiskt system som existerar och fungerar oberoende av den fysiska kroppen och har en helt avgörande betydelse för individens odödlighet och eviga evolutionsprocess. Vi får också en redogörelse för hur den överordnade ”motorn” och drivkraften bakom människans hela mentala aktivitet är beskaffad och fungerar, och därmed presenteras också en grundläggande förklaringsmodell för den mänskliga psykologin som helhet.

Micro Cosmos NCP X-AIONS
Mellankosmos NCP X-AIONS
Makrokosmos NCP X-AIONS

Vad är Meningen med Livet?

Livets mening betraktas av de flesta idag som en religiös fråga, en fråga om tro. Martinus menar att vi befinner oss i en utvecklingsprocess från tro till vetande. Vi är med andra ord i en övergångsfas där mänskligheten håller på att frigöra sig från trosreligionernas dogmer och i stället är på väg mot en ny slags vetenskap. En vetenskap som möjliggör utforskandet av tillvarons immateriella och parafysiska sida och vars huvudsyfte är att undersöka livets mening utifrån vetenskapliga kriterier; en enligt Martinus s.k. ”andlig vetenskap”. Det vill säga (definition): en vetenskap som seriöst och kompletterande ägnar sig åt tillvarons och verklighetens subjektiva dimension i dess gåtfulla samspel med materien och den redan nu långt utforskade objektiva verklighetsaspekten – t.ex. hjärnan kontra livsupplevelse och medvetande; sinnesorgan kontra kvalitativa sinnesintryck (qualia) etc. Det är nämligen först när vi fullt ut har överblick över och inblick i båda dessa verklighetsaspekter (subjektiv och objektiv) och deras sanna samspel, som vi verkligen kan förstå livets mening – ja, meningen med alltings existens överhuvudtaget, på så sätt som också Martinus gör gällande och ger många exempel på i sin kosmologi.

Martinus skiljer emellan det han benämner ”den gamla världsimpulsen” respektive ”den nya världsimpulsen”. Människor som inspireras och attraheras av den gamla världsimpulsen finner livets mening via förmågan att tro, vilken i sin tur baseras på grundenergierna instinkt och känsla, d.v.s. på instinktenergins resp. känslo-/ kontraktionsenergins mentala egenskaper. Men mänskligheten håller på att lämna denna fas, vilket sker när intelligensen (vilken också är en grundenergi) börjar spela en större roll i människors liv och man därmed önskar att kunna förstå och bevisa allting. Detta behov kan trosreligionerna inte tillfredställa och många människor blir ateister. Nutidens vetenskapligt baserade materialism är ett uttryck för denna utvecklingsfas. Enligt Martinus är detta inte ett steg tillbaka, utan är faktiskt den nya världsimpulsens första kulturella fotfäste, vilket med tiden kommer att leda till ett paradigmskifte – en ny världsbild och verklighetsförståelse. Vetenskapens resultat grundlade ateismen, men de nyare vetenskapliga upptäckterna är också på väg att tillbakavisa ateismen. Det framkommer fler och fler forskningsresultat och indicier som tydligt pekar mot mer organiska och holistiska världsbilder.

Vi befinner oss således i en övergångsfas där man globalt sett både kan finna den gamla världsimpulsen (trosreligioner) och den nya impulsen med vetenskapen som leder till ateism och därifrån vidare till en ny spirande ”andlig vetenskap” (enligt definition ovan), en vetenskap som med tiden kommer att utveckla hela mänskligheten mot kosmiskt medvetande. I nuvarande mellanfas och övergångsskede råder stor förvirring med många olika riktningar representerade som hävdar olika saker (något som i sig bidrar till att utveckla vår urskiljningsförmåga och vårt omdöme).

Redan nu har många människor fått spontana s.k. kosmiska glimtar, och inte minst inom de kommande tvåhundra åren kommer allt fler att få sådana upplevelser, (även benämnda helhetsupplevelser, enhetsupplevelser) – t.ex. i form av en insikt om att livet är evigt, dock utan att man närmare kan redogöra för detta i detalj. Vetenskapen kommer även att göra nya upptäckter som visar att medvetandet kan kommunicera oberoende av tid och rum, att döden inte är en avslutning på livet och att allt liv i perioder utvecklas via reinkarnation. En ny kultur kommer att växa fram, baserad på vetande och insikt om svaren på livets stora frågor, och människor kommer gradvis själva att kunna kontakta parafysiska världar och inse det samma som Martinus gjorde. Detta kommer leda till en avsevärt mycket bättre värld och tillvaro för allt liv på Jorden … Utan ingående kännedom om Martinus analyser kan detta kanske framstå som rent önsketänkande eller vilda fantasier. Men tänk i detta sammanhang på hur nutidens välfärdssamhälle med all dess avancerade teknologi och informationsteknik skulle ha uppfattats av forntidens människor … Ja, tänk bara tillbaka ett sekel och se den häpnadsväckande och accelererande utvecklingen inom naturvetenskap, teknik, kommunikation etc. …

Det finns också forskning inom samhällsvetenskap som presenterar stödjande indicier för att ovan skisserade utveckling har börjat och ständigt pågår. World Values Survey är en sammanslutning av samhällsforskare (vid Michigan Universitetet i USA) som under 30 år har undersökt hur samhällen förändrar sig överallt här på Jorden. Deras undersökningar är de största långtidsstudier av mänskligheten som hittills gjorts (innefattande 265 000 personer). Här ser man bl.a. en tydlig utveckling från traditionella värderingar till mer demokratiska och individualistiska värderingar på många ställen i världen. I denna fas mister de traditionella trosbaserade religionerna terräng, men i takt med att det etableras välfärdssamhällen uppstår det också ett nytt behov av att finna en överordnad mening med livet och tillvaron, vilket ofta leder till en individualiserad form av spiritualitet. Nämnda utveckling bekräftas också av Gallups millennium-undersökning. Detta scenario överensstämmer i högsta grad med Martinus beskrivning av de första faserna i övergången från den gamla världsimpulsen till den nya världsimpulsen.

I nuläget är utmaningen att skapa ett globalt välfärdssamhälle på Jorden, men vi ser redan nu att det i nuvarande begränsade och bristfälliga välfärdssamhälle uppstår behov av att förhålla sig till livets mening på ett mer nyanserat sätt. Detta indikerar, att när det har etablerats ett globalt välfärdsamhälle i ekologisk balans med naturen och planeten, kommer nästa utmaning bli att förhålla sig till livets mening. En ny kunskapskultur kommer att växa fram och här kommer Martinus analyser få en större relevans och fungera som en karta och vägledning till förståelse av den Kosmiska Världsbilden innefattande ett oändligt, levande och medvetet universum med alla dess dimensioner och livsformer, fysiska såväl som parafysiska. Något som vi via vetenskapen (bl.a. fysiken), nu står på tröskeln till att få inblick i. En ny upptäcktsresa börjar, en resa där en ny tids ”Columbus” försöker finna vägen till Indien …

Martinus betonar att man först kommer att verkligen förstå livets mening när man utvecklat äkta humana känslor i kombination med hög intelligens och när dessa två faktorer (känsla och intelligens) är i inbördes balans, d.v.s. när grundenergierna känslo-/ kontraktionsenergi och intelligensenergi har utvecklats tillräckligt och är i harmoni i vårt medvetande. En mycket viktig och påtaglig effekt av nyssnämnda är att vi då använder vår intelligens endast i positivt och konstruktivt syfte, vi agerar kärleksfullt och visar omtanke om allt liv. När känslo- och intelligensenergin nått nämnda balanserade utvecklingsstadium, öppnas det automatiskt för en viljestyrd intuition, vilket de facto leder till en helt ny förståelse av verkligheten och livets mening.

Enligt Martinus analyser är det en mening med allt som sker, men för att inse detta, måste man betrakta utvecklingen ur ett långt större perspektiv, än vad mänskligheten hittills har förmått. Genom Martinus Kosmologi tränar man sig att se tillvaron utifrån ett evighetsperspektiv och när man förmår att omsätta detta till handlingar i vardagen börjar man också att leva efter analyserna, genom att försöka vara till nytta och glädje för sina medmänniskor och allt liv på Jorden. Det ska betonas att Martinus Kosmologi i högsta grad är praktiskt tillämpbar och något som vi kan använda oss av i våra dagliga liv. Utifrån den Kosmiska Världsbildens perspektiv får alla livsenheter och deras liv i högsta grad en ytterst meningsfull betydelse både på det individuella planet och för helheten.

NCP X-AIONS Direction
NCP X-AIONS Welcome

Den Kosmiska Världsbilden ger logiska konsistenta förklaringar om hur livet och tillvaron är uppbyggd och fungerar – och i takt med att vi förstår detta, kommer vi att utvecklas i humanitet och omsorg om allt liv och omsätta detta i handlingar. För framtidens människor blir detta det enda sättet att leva ett meningsfullt liv på, och projektet har redan påbörjats och är något som vi var och en medvetet kan välja att delta i.

Skövde och Köpenhamn, Juli 2011
Therner NCP, S. Löth M.D., Ph.D., A. Riel MA.Phil.