Vad är Verkligheten?
Vad är Medvetandet?
Vad är Meningen med Livet?

– Therner & Löth, Riel –

Denna introduktionstext är baserad på Den Kosmiska Världsbilden – Martinus Kosmologi, presenterad av den danske intuitionsfilosofen Martinus och hans elev och samarbetspartner Per Bruus-Jensen.

Läs mer: 2.1 Martinus – Martinus Kosmologi,  2.2 Martinus och Per Bruus-Jensen – Den Kosmiska Världsbilden

Vad är Verkligheten?

I vardagen upplevs den fysiska omvärlden som den ”egentliga” verkligheten, varifrån allt verkar uppstå och förgå. Men kvantfysiken visar tydligt att det faktiskt inte förhåller sig så enkelt. Den fysiska världen består av kvantar, vilka är de minsta energienheter som vi känner till i det fysiska universum. Kvantar har speciella egenskaper, som att kunna vara på flera ställen samtidigt, samt att vara förbundna med varandra oberoende av tid och rum. Leif Pettersson beskriver bl.a. detta fenomen – utifrån ett känt experiment i Schweiz 2008 – i sin bok Fysiken, Martinus Kosmologi och Teorin om Allt under avsnitt 2.26 Fotoner förbryllar forskare:

Två fotoner som ”hör ihop” – det vill säga är ”entangled” som kvantfysikerna säger – separeras genom att de skickas iväg åt olika håll. I experimentet som utfördes i Geneve, sändes den ena fotonen genom en fiberoptisk kabel till byn Satigny och den andra till byn Jussy. Byarna är belägna 18 kilometer från varandra. När de båda åtskilda fotonerna studerades med avseende på hur deras egenskaper varierade, blev det tydligt att den ena fotonen omedelbart visste vad den andra blev utsatt för. Detta i enlighet med gällande kvantmekaniska lagar. Skulle informationen ha färdats mellan fotonerna skulle den ha gått minst 100.000 gånger snabbare än ljuset, vilket enligt fysiken är omöjligt. Forskarna kan helt enkelt inte förklara fenomenet. Nämnda undersökning med tillhörande forskningsresultat finns publicerad i Nature vol. 454, 14 augusti 2008, sid 861-864.

Det ska tilläggas att Leif Pettersson utifrån Martinus Kosmologi – Den Kosmiska Världsbilden också presenterar en förklaring till ovanstående.
Emellertid utgör det fysiska universum bara en liten droppe i förhållande till det så kallade kvantvakuum som finns överallt och som utgör ett subtilt energihav varifrån all fysisk verklighet till synes uppstår. Man föreställer sig vanligtvis ett vakuum som tomt utrymme/ tomrum, men utifrån ett kvantmekaniskt perspektiv är det faktiskt fullt av aktivitet, den så kallade vakuumenergin/ nollpunktsenergin finns överallt och i allt.

Enligt den Kosmiska Världsbilden visar kvantfysiken tydligt hur naturvetenskapen har nått gränsen för mätningar och observationer i ett ”avståndsuniversum” och man börjar nu röra sig in i ett ”non-local tillståndsuniversum”. Detta beskriver rent faktiskt övergången från ett fysiskt ”avståndsuniversum” till ett parafysiskt* ”tillståndsuniversum”. Kvantvakuumet är således det första mötet med denna övergång och representerar ingången till nämnda tillståndsvärldar/ dimensioner bortom vår nuvarande kunskap om tid och rum. I detta möte och ”gränsfält” börjar vi sakta att närma oss en ökande förståelse av både den fysiska och den parafysiska världen och hur dessa världar är sammanlänkade med varandra – och den Kosmiska Världsbilden leder oss vidare till en helt ny verklighetsförståelse. En ny resa har börjat där vi upptäcker det levande, multidimensionella Kosmos med alla dess otaliga former av fysiskt och parafysiskt liv – och vi börjar få insikt i en Större Verklighet …

Allt skapat – både vår yttre värld och vår inre värld – består enligt Martinus av sju extremt subtila kvalitativa energier, (d.v.s. energier med olika egenskaper och kvalitéer) de så kallade kosmiska grundenergierna*. Och det är bland annat på denna elementarnivå som den Kosmiska Världsbilden möter den traditionella fysiken och det man benämner vakuumenergi/ nollpunktsenergi.
*Läs mer: de Kosmiska Grundenergierna

Martinus och hans samarbetspartner Per Bruus-Jensen beskriver livets och verklighetens grundläggande natur och struktur och förklarar att den fysiska världen i själva verket är en ”illusion”. Den egentliga och bakomliggande verkligheten är en fråga om immateriell tomhet och stillhet. Då denna primära form är okänd för människan, valde Martinus att uttrycka den med bokstaven X, och även som ”ett namnlöst Något som är”. Den primära eller initiala verkligheten (den så kallade X0-naturen kännetecknas av tomhet, stillhet, oändlighet och evighet) utgör urgrunden och källan till allt som existerar, har existerat och kommer att existera.
Martinus beskriver livet och verkligheten som en odelbar, integrerad tre-enig princip (den triplementära principen) med tre olika funktionsaspekter: X1, X2, X3. I denna korta introduktionstext kommer vi bara och mycket kortfattat att beröra den ”första” aspekten ”X1”: det eviga, levande Jaget/subjektet som är oföränderligt (absolut tomhet och stillhet).

Jaget (X1) är den instans som upplever livet och som alltid ser världen och tillvaron utifrån olika perspektiv. Jaget finns i allt liv och Martinus argumenterar för att det faktum att vi upplever, (d.v.s. har upplevelser) – implicerar att det är något/ någon som har dessa upplevelser och upplever dem. Vi är inte våra upplevelser, vi är inte våra tankar och känslor, utan vi är först och främst det Jag som upplever dem. Jaget utgör den fasta punkten i allt liv, i var och en av oss, likaså i det oändliga alltomfattande Kosmos.
Det alltomfattande, ”universella” Jaget (X1) är således uppdelat i olika delar som var i sig är individuella ”livsenheter”, vilket möjliggör upplevelser från oändligt många och varierande perspektiv. Detta innebär alltså att Jaget i varje individuell livsenhet i sin essens är identiskt med det universella Jaget. Då det oändliga universella Jaget är evigt innebär detta att varje enskild livsenhet också är en evig livsenhet. (Jaget överlever alltså det tillstånd vi kallar döden.) Det alltomfattande, eviga, oföränderliga Jaget upplever allt genom olika individuella livsenheter som var och en har en individuell Jag-kärna och en Jag-förnimmelse.

Martinus betonar att rörelse är livets främsta kännetecken och att det är livsenheter bakom all rörelse i universum, samt att Kosmos är organiserat i form av livsenheter inuti andra livsenheter. (Denna strukturering är en effekt av den s.k. livsenhetsprincipen, en av de Kosmiska Skaparprinciperna/ morfogenetiska effektkonstanterna* som organiserar livet och verkligheten). Detta ”arrangemang” med liv inuti liv, fortsätter i oändlighet i både mikro-, mellan- och makrokosmos. Alla levande varelser är odödliga livsenheter i det medvetna, oändliga multidimensionella Kosmos.
*Läs mer: de Kosmiska Skaparprinciperna

Enligt den Kosmiska världsbilden finns det både fysiska och parafysiska världar, som alla är under ständig utveckling och förändring i den eviga Kosmiska evolutionsspiralen. Utifrån detta synsätt är det inte alls märkligt att kvantfysikerna finner ett subtilt energihav överallt, och att kvantar visar sig förmå vara förbundna med varandra oberoende av tid och rum. Via kvantfysiken står vi på gränsen till att upptäcka ett parafysiskt universum, varifrån ett kosmiskt medvetande konstant och på alla nivåer reglerar och upprätthåller det fysiska universum, d.v.s. den fysiska energi- och materievärlden i mikro-, mellan- och makrokosmos – från kvantar till galaxer …
Ett stödjande indicium för denna verklighetsbild är upptäckten av hur vårt universum genom miljarder av år har växt fram och utvecklats på ett ytterst välkoordinerat och organiserat sätt där komplext liv fått möjlighet att existera och utvecklas. Vi har hittills kommit fram till att det finns och behövs omkring 30 olika naturkonstanter som är precist anpassade och dessutom i exakt samspel med varandra för att universum ska kunna ”uppstå” och skapa förutsättningar för det vi definierar som biologiskt liv… En helt och in i minsta detalj genialisk ”konstruktion”, och det är i sammanhanget mycket relevant att ställa sig frågorna: Varifrån kommer dessa så exakta förutsättningar? Ja, varför fungerar universum – och varför existerar det överhuvudtaget?
Hos Martinus finner vi svaren genom hans redogörelser av ett medvetet, oändligt universum som fungerar via lagbundenhet och eviga principer. Ett levande universum som växer, lever och ”dör”, (och via makro-reinkarnation hela tiden utvecklas mot högre livs- och medvetandeformer) och som bl.a. skapar betingelser för individuella livsenheter att skaffa sig erfarenheter på ett fysiskt plan, vilket möjliggörs genom ett samarbete och interaktion mellan livsenheter på olika plan i det levande oändliga Kosmos.

Naturvetenskapens försök att förstå hur verkligheten är konstruerad och fungerar grundas på tidsbegränsade analyser, exempelvis ”från Big Bang fram till idag”. Martinus analyser däremot grundas på ett evighetsperspektiv. Martinus betonar också att naturvetenskapen hitintills bara kan beskriva verkligheten ”utifrån dess fysiska sida” och har inte upptäckt verklighetens ”bakomliggande parafysiska sida”. Dock framhåller han att naturvetenskapen börjar närma sig hans kosmiska analyser, vilket också innebär de första stegen i riktning mot det han kallar en alltomfattande Kosmisk Vetenskap.
I detta sammanhang vill vi gärna nämna några nya teorier som just illustrerar ett medvetet, evigt, oändligt universum, vilket är fascinerande även om dessa olika teorier inte är identiska med Martinus beskrivning av det levande världsalltet. Exempelvis beskriver Erwin Laszlo (vetenskapsfilosof, systemteoretiker) ett medvetet universum och hävdar samtidigt att den fysiska verkligheten underbyggs av en bakomliggande immateriell verklighet. Menas Kafatos (fysiker) och Robert Nadeau (vetenskapshistoriker) beskriver också ett medvetet universum. Astrofysikerna Paul Steinhardt och Niel Turok presenterar Endless Universe – beyond the Big Bang (Cyclic universe), till skillnad från den klassiska Big Bang-teorin ses Big Bang här inte som ”tidernas begynnelse”, utan just som en händelse i en evig och oändlig evolutionsprocess där nya materievärldar och universum fortlöpande skapas. Roger Penrose (matematiker, fysiker, vetenskapsfilosof, Nobelpristagare i fysik 2020) presenterar liknande teori i Cycles of Time – An Extra ordinary New View of the Universe, som betonar att vårt universum varken är det första eller sista, utan att det tvärtom är en oändlig process med återkommande ”Big Bangs” där det ena universumet avlöser det andra. Brian Greene (fysiker och matematiker): There may have been many big bangs, one of which created our universe. The other bangs created other universes.

Verkligheten
Initial Verklighet, Objektiv Verklighet och Subjektiv Verklighet

Martinus och Per Bruus-Jensen beskriver verklighetens olika dimensioner och existensplan; fysiska resp. parafysiska världar och den eviga kosmiska evolutionsprocessen.

Verklighetens tre aspekter/”nivåer” – initial verklighet, objektiv verklighet, subjektiv verklighet – förklaras också, samt deras sammanlänkning och transformationsprocesser:

Den omanifesterade initiala verkligheten och transformationsprocessen till manifesterad objektiv verklighet (manifestationsprocess) och transformationsprocessen som innebär upplevelse av den objektiva verkligheten som subjektiv verklighet (perceptionsprocess).
Denna dubbelriktade manifestations- och perceptionsprocess benämns X-RCT-processen* och beskriver transformation från tomhet och stillhet (initial verklighet) – till rörelse och quanta/kvantar (objektiv verklighet) – till qualia (subjektiv verklighet).
* the Reality-Consciousness Transformation Process – X-RCT Processen (Therner & Löth, NCP X-AIONS)

Vad är Medvetandet?

Vi upplever alla livet via vårt ”medvetande”, men denna inre värld är ett olöst mysterium. Nutidens materialister menar att människans medvetande endast utgörs av hjärnprocesser och ett komplex av mentala och psykologiska egenskaper såsom känslor, föreställningar, tankar och minnen. Inom bl.a. medvetandestudier, psykologi och parapsykologi finner vi dock en omfattande och ständigt ökande mängd signifikant data och undersökningsresultat avseende clairvoyance, telepati, prekognition, minnen från tidigare liv, nära-döden upplevelser etc. som inte kan inrymmas i det materialistiska synsättet (d.v.s. grundat på föreställningen om att medvetandet enbart beror på hjärnan). Sammantaget finns det ett stort behov av en radikalt förändrad uppfattning och förståelse av medvetandet och dess relationer till världen omkring oss.

Looking for consciousness in the brain is like looking inside a radio for the announcer.
Nassim Haramein

Medvetandet är ett ”resultat” av interaktion mellan det individuella Jaget och de olika organiska strukturerna i det individuella totala organismkomplexet, framför allt i den odödliga/eviga parafysiska organismen.
Per Bruus-Jensen

Enligt den Kosmiska Världsbilden (och som framgår ovan i del 1 ”Vad är verkligheten?”), är det alltomfattande, ”universella” Jaget (X1) uppdelat i olika delar som var i sig är individuella ”livsenheter”. Det betyder att Jaget i varje individuell livsenhet i sin essens är identiskt med det universella Jaget. Detta oändliga universella Jag är evigt, vilket innebär att varje enskild livsenhet också är en evig livsenhet, som var och en har en individuell Jag-kärna och Jag-förnimmelse.
Detta möjliggörs av att medvetandet bärs av olika organiska strukturer: en temporär fysisk struktur; den fysiska kroppen – och en parafysisk odödlig struktur; evighetskroppen. Dessa två strukturer är sammankopplade genom en temporär semifysisk struktur (”interface”, transformationsfunktion); kopplingskroppen. D.v.s. den totala organismen består av tre olika organiska strukturer:

A. Fysisk
Den fysiska kroppen – temporär status, beroende av B och C
B. Semifysisk
Kopplingskroppen – temporär status, länk och transformationsfunktion mellan A och C
C. Parafysisk
Evighetskroppen – evig status, existerar och fungerar oberoende av A och B

Alla livsenheter har alltså ett evigt Jag och en evig parafysisk kropp som fungerar helt oberoende av den temporära fysiska kroppen. Detta innebär att livet och medvetandet är oberoende av den fysiska hjärnan och kroppen, samt att Jaget oavbrutet kan skapa och uppleva genom sin eviga parafysiska kropp (där alla förmågor, erfarenheter och upplevelser också är lagrade).

Den Kosmiska Världsbilden beskriver medvetandets natur och perceptionsprocessen (the Reality-Consciousness Transformation Process, X-RCT Process) som omfattar olika ”organiska” nivåer och förklarar hur och varför vi har subjektiva upplevelser, qualia (ger därmed en djupgående lösning på ”the explanatory gap” och ”the hard problem of consciousness”).
Martinus och hans medarbetare Per Bruus-Jensen beskriver de nämnda semifysiska och parafysiska strukturerna och deras processer, som sida vid sida med aktiviteterna i den fysiska hjärnan utgör grunden för vår förmåga att uppleva, minnas, tänka, känna, etc. – ja, i själva verket av all aktivitet inom vårt medvetande.

”Jag-upplevelsen”, den centrala punkt/kärna vi refererar till och uttrycker som ”Jag”. Man kan finna evidens för existensen av ett evigt, oföränderligt Jag inom oss genom att hänvisa till den centrumförnimmelse vi har av att vara samma person genom hela livet, trots att vår fysiska kropp förändras och åldras samt att vårt sinne mognar. Det är något i oss som upplever detta och finner det märkligt att kroppen och sinnet har förändrats så genomgripande, och att man ändå upplever att man är samma människa som man var när man var ung. Detta beror på att man inte är kroppen och medvetandet, utan man är det Jag som har kroppen och medvetandet. Martinus menar att man kan analysera sig fram till detta, bl.a. utifrån det faktum att en upplevelse inte kan upplevas av en annan upplevelse. Här kan vi exempelvis ställa följande frågor: Kan en känsla eller tanke uppleva en annan känsla eller tanke? Vad är det i så fall för skillnad på de känslor som upplever och de känslor som blir upplevda? …
Upplevelser implicerar enligt Martinus existensen av en upplevare. Man kan inte heller finna denna upplevare i hjärnan, man kan bara se elektrokemiska processer. En upplevelse bestående av färger och former finns inte inuti hjärnan, utan i vårt subjektiva parafysiska ”medvetanderum”, d.v.s. i vår personliga och helt privata värld och verklighet. Upplevelser är immateriella fenomen som bara existerar för Jaget (X1). Detta kan bl.a. illustreras genom följande exempel: Slut dina ögon och föreställ dig ett höghus i samma storlek som det har i verkligheten. Var befinner sig detta höghus egentligen? Det är för stort för att vara inuti hjärnan och man kan inte heller observera det vid elektrofysiologiska undersökningar. ‒ Det befinner sig i en tillståndsvärld (“non-local”) som inte är bunden till tid och rum.

Allt liv ‒ varje livsenhet ‒ innefattar ett Jag, detta Jag har en dubbelroll i form av skapare och upplevare, detta möjliggörs genom att Jaget har en förmåga att skapa och uppleva genom en tillhörande organism med en odödlig parafysisk struktur. Sammantaget och förenklat uttryckt utgörs allt liv av en odelbar triplementär funktionsprincip X (den tre-eniga principen) som teoretiskt kan delas upp enligt följande:

X1 skapare och upplevare, Jaget/subjektet
X2 skapar- och upplevelseförmåga
X3 det skapade och upplevda

Läs mer: X-Strukturen

Allt liv – alla levande väsen – är odödliga, medvetna, skapande och upplevande livsenheter som ständigt utvecklas vidare mot allt högre livsformer i det alltomfattande multidimensionella Kosmos.

Medvetandet

Medvetandet som sådant finns inte inuti hjärnan, utan i en personlig (subjektiv) immateriell värld och verklighet som vårt individuella Jag (X1) i interaktion med vår totala organism, (fysisk, semifysisk och parafysisk) kontinuerligt genererar.

Medvetandet är ett ”resultat” av interaktion mellan det individuella Jaget (X1) och de olika organiska strukturerna i det individuella totala organismkomplexet, framför allt i den odödliga/eviga parafysiska organismen.

Medvetandet är en organisk del av det levande väsendet.
Per Bruus-Jensen

Vad är Meningen med Livet?

Livets mening betraktas av de flesta idag som en religiös fråga – en fråga om tro. Enligt Martinus befinner vi oss i en utvecklingsprocess från tro till vetande. Vi är med andra ord i en övergångsfas där mänskligheten håller på att frigöra sig från trosreligionernas dogmer och i stället är på väg mot en ny slags vetenskap. Martinus kallar detta ”andlig vetenskap” och förklarar att denna kommer att ”möta” traditionell vetenskap och på sikt leda till utvecklingen av en alltomfattande ”Kosmisk vetenskap”. Detta kommer att möjliggöra utforskandet av tillvarons immateriella och parafysiska sida. Huvudmålen kommer att bli att utforska och kunna förstå livet och verklighetens sanna natur och därmed livets mening baserat på vetenskapliga kriterier. Sammantaget innebär detta en övergång från tro till kunskap och insikt.
Denna nya vetenskap och utveckling innebär stort fokus på livets och verklighetens objektiva respektive subjektiva natur och interaktionen mellan dessa. T.ex. den objektiva verklighetens natur och upplevelsen av den som subjektiv verklighet; hur vi via våra olika organstrukturer omvandlar objektiv verklighet till subjektiv verklighet, dvs. hur och varför vi har subjektiv upplevelse, qualia. Detta leder också till insikt om av att vår subjektiva upplevelse utgör en mycket begränsad bild av verkligheten som den är, erkännande och förståelse av parafysisk verklighet (inkl. mycket av det man idag benämner som ”paranormalt”), transformation mellan fysiskt och parafysiskt liv och verklighet, (inkl. liv efter döden, reinkarnation,) etc. …
Martinus betonar att innan vi har fått en omfattande överblick och betydande insikt i båda dessa verklighetsaspekter (den objektiva respektive subjektiva verklighetens natur) och deras interaktion, kan vi inte fullt ut förstå livets mening och inte heller existensens och verklighetens sanna natur.

Martinus skiljer mellan det han benämner ”den gamla världsimpulsen” respektive ”den nya världsimpulsen”. Människor som inspireras och attraheras av den gamla världsimpulsen finner livets mening via förmågan att tro, vilken är baserad på instinkt och känsla. Men mänskligheten håller på att lämna denna fas och en ny era börjar. Vi har nått en evolutionär nivå där vår instinkt minskar och intelligensen ökar och börjar spela en större roll i våra liv. Detta medför bl.a. att vi vill förstå och bevisa allting.
Detta behov kan de trosbaserade religionerna inte tillfredsställa och många människor blir därför ateister. Nutidens vetenskapligt baserade materialism är ett uttryck för denna utvecklingsfas. Enligt Martinus är detta inte ett steg tillbaka, utan faktiskt ett uttryck för den nya världsimpulsens första kulturella fotfäste, vilket med tiden kommer att leda till ett paradigmskifte – en ny världsbild och verklighetsförståelse. Vetenskapens genombrott och resultat grundlade ateismen, men de nyare vetenskapliga upptäckterna är nu i ökande grad faktiskt på väg att tillbakavisa ateismen. Det framkommer ständigt fler och fler forskningsresultat som tydligt pekar mot en mer organisk och holistisk världsbild.

Många forskare har börjat ifrågasätt och kritisera den traditionella materialistiska vetenskapen, här kan exempelvis nämnas biologen Rupert Sheldrake. I sin bok The Science Delusion (new edition 2020, published in the US as Science Set Free), redogör han för “the ten dogmas of modern science” som enligt hans mening håller tillbaka vetenskapen och hämmar nya upptäckter.
The Science Delusion hänvisar till tron att vetenskapen redan förstår verklighetens natur; de grundläggande frågorna är besvarade och det är bara detaljerna som ska fyllas i. Sheldrake visar att vetenskapen begränsas av antaganden som har utvecklats till fasta dogmer. Den vetenskapliga världsbilden ”the scientific worldview” har blivit ett trossystem som bland annat utgår från följande: all verklighet är materiell eller fysisk, världen är mekanisk och består av död materia, naturen saknar syfte och ändamål, medvetande är inget annat än fysisk hjärnaktivitet och Gud existerar bara som en idé i mänskliga sinnen.
Sheldrake hävdar att idén om att naturen är en mekanisk process utan syfte, mening eller riktning är inte på något sätt vetenskapligt bevisat. Han undersöker dessa dogmer vetenskapligt och visar övertygande att vetenskapen skulle vara mycket bättre utan dem: friare, mer intressant och ge oss en ökande förståelse för livets och verklighetens sanna natur. Enligt Sheldrake är den rådande materialistiska uppfattningen (”maskinmetaforen”) om universum föråldrad och kommer att ersättas av synen på universum som en levande organism under ständig utveckling. Och vi kan konstatera att man också här närmar sig den Kosmiska Världsbilden …

Globalt befinner vi oss i en övergångsfas där man kan finna både den gamla världsimpulsen (trosreligioner) och den nya världsimpulsen inkluderande traditionell vetenskap som först leder till materialism och ateism, och därifrån vidare till en ny spirande ”andlig vetenskap”, som med tiden kommer att utveckla en alltomfattande ”kosmisk vetenskap” och leda mänskligheten mot kosmiskt medvetande. I nuvarande mellanfas och övergångsskede råder stor förvirring med många olika riktningar representerade som hävdar olika synsätt och åsikter (något som i sig bidrar till att utveckla vår urskiljningsförmåga och vårt omdöme).
Redan nu upplever många människor spontana s.k. kosmiska glimtar och liknande. Inom de kommande tvåhundra åren kommer allt fler att få sådana holistiska upplevelser; olika typer av helhetsupplevelser, t.ex. i form av insikt om att livet är evigt, dock utan att man närmare kan redogöra för detta i detalj. Vetenskapen kommer även att göra nya upptäckter som visar att medvetandet kan kommunicera oberoende av tid och rum, att döden inte är en avslutning på livet och att allt liv i perioder utvecklas via reinkarnation. Denna nya kultur kommer att baseras på vetande och insikt om svaren på livets stora frågor. Människor kommer gradvis att kunna kontakta parafysiska världar och med tiden nå samma insikt som Martinus. Detta kommer leda till en avsevärt mycket bättre värld och tillvaro för allt liv på Jorden … Utan ingående kännedom om Martinus analyser kan detta kanske framstå som rent önsketänkande eller vilda fantasier. Men tänk i sammanhanget på hur nutidens välfärdssamhälle med all dess avancerade teknologi och informationsteknik skulle ha uppfattats av forntidens människor … Ja, tänk bara tillbaka ett sekel och se den häpnadsväckande och accelererande utvecklingen inom naturvetenskap, teknik, kommunikation etc. …

Det finns forskning inom samhällsvetenskap som presenterar bekräftande forskningsresultat som tydligt visar att ovan skisserade utveckling har börjat och ständigt pågår. Här kan tex. nämnas två storskaliga, transnationella och longitudinella forskningsprogram, the World Values Survey Association/ WVSA och the European Values Study/ EVS. (WVSA är en sammanslutning av samhällsforskare vid Michigan Universitetet i USA som sedan 1981 har undersökt hur samhällen förändrar sig överallt här på Jorden.) WVSA och EVS är de största långtidsstudier av mänskligheten som hittills gjorts. Här ser man bl.a. en tydlig utveckling från traditionella värderingar till mer demokratiska och individualistiska värderingar, samt en ökande omsorg för miljö, klimat, djur etc. på många ställen i världen. I denna fas mister de traditionella trosbaserade religionerna terräng, men i takt med att det etableras välfärdssamhällen uppstår det också ett nytt behov av att finna en överordnad mening med livet och tillvaron, vilket ofta leder till en individualiserad form av spiritualitet. Nämnda utveckling bekräftas också av Gallups millennium-undersökning. Detta scenario överensstämmer i högsta grad med Martinus beskrivning av de första faserna i övergången från den gamla till den nya världsimpulsen.

Vi står nu framför allt inför utmaningen att skapa ett globalt välfärdssamhälle. Emellertid ser vi tydligt redan nu att det i vårt nuvarande begränsade och ofullständiga/bristfälliga välfärdssamhälle uppstår ett ökande behov av att finna en mening med livet som man förhålla sig till på ett djupare och mer nyanserat sätt. Detta indikerar, att när det har etablerats ett globalt välfärdssamhälle i ekologisk balans med naturen och planeten, kommer nästa utmaning bli att förhålla sig till livets mening. En ny kunskapskultur kommer att växa fram och här kommer Martinus analyser få en avgörande betydelse och fungera som en karta och vägledning till förståelse av livet och verkligheten. En ny upptäcktsresa börjar där vi utforskar det oändliga levande Kosmos med alla dess otaliga fysiska och parafysiska dimensioner och livsformer.

Martinus betonar att man först kommer att verkligen förstå livets mening när man utvecklat ”äkta humana känslor”, vilket innebär en utveckling från egoism till altruism, i kombination och balans med hög intelligens. En mycket viktig och påtaglig effekt av nämnda medvetandeutveckling blir att vi enbart använder vår intelligens i positivt och konstruktivt syfte, vi agerar kärleksfullt och visar omtanke om allt liv. På detta utvecklingsstadium sker en automatisk öppning för intuition i vårt medvetande och därmed når vi en helt ny förståelse av verkligheten och livets mening.

Den Kosmiska Världsbilden visar att alla livsenheter och deras liv i högsta grad har en ytterst meningsfull betydelse både på det individuella planet och för helheten. Enligt Martinus analyser är det en mening med allt som sker, men för att inse detta, måste man betrakta utvecklingen ur ett långt större perspektiv, än vad mänskligheten hittills har förmått.
Genom Martinus Kosmologi tränar man sig att se tillvaron utifrån ett evighetsperspektiv och när man förmår att omsätta detta till handlingar i vardagen börjar man också att leva efter analyserna, genom att försöka vara till nytta och glädje för sina medmänniskor och allt liv på Jorden. Det ska betonas att Martinus Kosmologi i högsta grad är praktiskt tillämpbar och något som vi kan använda oss av i våra dagliga liv. För framtidens människor blir detta det enda sättet att leva ett meningsfullt liv på, och projektet har redan påbörjats och är något som vi var och en medvetet kan välja att delta i.

Meningen med Livet

Meningen med livet är att skapa, uppleva och utvecklas mot nya och ständigt högre medvetande och livsformer, vilket gäller för allt liv.

Alla livsenheter och deras liv är ytterst meningsfulla och viktiga både på det individuella planet och för helheten.

Livets resa börjar inte med att vi föds och slutar inte med den fysiska kroppens död. Livet är evigt och alla levande varelser är odödliga ”livsenheter” i det medvetna, multidimensionella och alltomfattande Kosmos.

Allt har en mening och inget sker av slump och tillfälligheter. Den ofta mörka och smärtsamma utvecklingsfas som människan har genomgått och fortfarande genomgår utgör en nödvändig lärotid och förutsättning för utveckling mot en ljusare och mer kärleksfull tillvaro. Vi närmar oss nu en ny fas och ett genombrott som leder in i en ny Era!

– Välkommen till New Cosmic Paradigm och En Större Verklighet!